Kan en topptjänsteman avgå i protest mot ett krig och samtidigt vara under FBI-utredning för att ha läckt hemligstämplad information? Det är den fråga som nu omger Joe Kent, tidigare chef för USA:s nationella antiterrorismcenter.

Vad som hänt

Joe Kent avgick nyligen från sin post som chef för National Counterterrorism Center under Donald Trumps administration. Avgången skedde öppet, med kritik mot USA:s beslut att gå in i krig med Iran. Kent hävdade att Iran inte utgjorde något omedelbart hot mot USA och pekade på israeliskt inflytande och en stark amerikansk lobbygrupp som drivande faktorer bakom konflikten.

Men enligt Semafor, som bröt nyheten och bekräftades av Axios, pågick en FBI-utredning mot Kent redan innan avgången. Utredningen, ledd av FBI:s Criminal Division, fokuserar på misstankar om att Kent otillbörligt delat klassificerad information med obehöriga.

Fyra källor bekräftar

Semafor uppger att fyra personer med direkt kännedom om utredningen bekräftat uppgifterna. Axios har självständigt verifierat att utredningen pågick parallellt med Kents tid på posten, vilket innebär att han satt kvar som landets högste antiterrorismtjänsteman medan FBI undersökte honom.

Vad betyder insiderhotet för svenska organisationer?

Fallet illustrerar en av de svåraste utmaningarna inom informationssäkerhet: insiderhotet. Det räcker inte med starka yttre skydd om betrodda personer med hög behörighet kan läcka information, medvetet eller omedvetet.

För svenska organisationer som hanterar känslig data gäller samma princip. Behörighetsstyrning, loggning av åtkomst och regelbundna säkerhetsrevisioner är grundläggande skydd mot insiderhot, oavsett om det handlar om statliga hemligheter eller affärskritisk information.

Vill du stärka er organisations skydd mot insiderhot? Kontakta oss.