Nederländernas underrättelsetjänst AIVD varnar i sin årsrapport för 2025 att landet står inför det största hotet mot nationell säkerhet sedan andra världskriget. Hoten kommer främst från Ryssland och Kina, mot bakgrund av en alltmer instabil och oförutsägbar världsordning.

Ryssland och Kina i fokus

Ryska hackare genomförde cyberattacker mot den nederländska polisen och mot Signal- och WhatsApp-konton tillhörande höga tjänstemän och militär personal. Samtidigt har Kreml försökt framställa europeiska friheter som perverterade och hotfulla, och arbetat för att underminera sammanhållningen inom och mellan europeiska länder.

Kina utgör ett växande hot. Trots att landet välkomnas som handelspartner har Kina "i åratal i hemlighet och olagligt försökt skaffa sig kunskap från nederländska företag och forskningsinstitutioner, och det hotet blev både bredare och djupare under 2025", sa AIVD:s chef Simone Smit.

Båda länderna ingår i ett bredare mönster där flera stater, inklusive Iran och Nordkorea, försöker utvidga sin makt och omforma världsordningen i linje med sina auktoritära ideologier.

Terrorhot på hemmaplan

AIVD uppger att man återigen har förhindrat jihadistattacker. Tjänsten utfärdade minst 11 underrättelserapporter som ledde till gripanden under 2025. Sex av de gripna var under 24 år.

Rapporten lyfter även den växande "suveräna medborgare"-rörelsen, en grupp som tror att en ond elit vill ta över landet och ser invandring som ett sätt att pressa befolkningen. Åtta personer kopplade till denna rörelse greps med vapen, stora mängder ammunition och ricinfrön.

Högerextremism

Ytterligare åtta personer greps på misstanke om högerextrem terrorism under 2025. AIVD varnar för grupper som försöker normalisera högerextrem ideologi.

"Bakom kulisserna strävar extrema högergrupper efter en vit etnostat. En bra illustration är användningen av ordet 'remigration' som kommit att betyda massutvandring av personer med etnisk minoritetsbakgrund från Europa", skriver AIVD.

Vad betyder det för oss?

AIVD:s varning speglar en trend som syns i hela Europa. Cyberhoten från statliga aktörer ökar, och underrättelsetjänster i flera länder har höjt sina varningsnivåer. För organisationer innebär det att skyddet mot statligt sponsrade cyberattacker, särskilt mot kommunikationsplattformar och kritisk infrastruktur, bör prioriteras.